| ![]() |
![]() |
![]() |
| |||||||||||||||||||
FÖRENINGEN KATOLSK OBSERVATÖR, BOX 4337, 102 63 STOCKHOLM PlusGiro: 48 70 49-9 | |||||||||||||||||||||||
Färden till Betlehem (Luk 2:1-5)
|
|||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
Två stora påveprofiler erkända för sina heroiska dygder
|
|||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
![]() |
När julen nu närmar sig är det viktigt att vi påminner oss vårt stora hopp som är att det onda redan har besegrats, att livets seger över döden, det goda över ondskan redan nu och här och för evigt har fullbordats. |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
(katobs.se) Vi får aldrig glömma att ett intellektuellt liv kan vara ett ytterst farligt liv. De största lasterna kommer inte från köttet utan från anden, redan Augustinus sade det. Den fallne ängeln var före sitt fall den ljusbringande, den som stod Gud närmast. Sertillanges tvekar inte att varna oss för risken med att det uppstår ett nära samband mellan vår kunskap om sanningen och vår vägran att ordna vårt inre liv så att det blir ett gott liv. Det intellektuella livet kan vara ett farligt liv och är det ofta. Orden är från James V. Schall SJ som skrivit ett förord till 1998 års upplaga av dominikanklassikern The Intellectual Life: Its Spirit, Conditions, and Methods av A. C. Sertillanges. Till artikeln |
![]() |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
![]() |
(katobs.se) För kanske femton år sedan besökte en biskop från Filippinerna katolska Domkyrkan i Stockholm. Han inledde predikan på engelska, men så sade han att eftersom det var så många olika invandrargrupper representerade i församlingen, och alla kanske inte kunde engelska, så föredrog han att predika på latin. Så följde en kort predikan utan manus, på flytande latin. Upplevelsen var tänkvärd på många sätt. I följande artikel betonar författaren att vi riskerar förlora tillgången till våra läroskatter om latinet dör ut, och vi att tappar kontakten med "vårt eget förflutna och vår egen kultur, den tidigare och den nuvarande". Till artikeln |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
![]() ![]() |
(katobs.se) En klassisk katolsk källa för att väcka kallelser utgör den så kallade konvertitlitteraturen. Under 1950-talet var den ganska väl företrädd även bland våra få svenska katoliker. Men på senare tid har det blivit alltmer sällsynt att personer med skrivandets gåva uttrycker sig om sin väg till tron. Vittorio Messori är en välkänd italiensk journalist som intervjuat både kardinal Ratzinger och påven Johannes Paulus II. Nu utkommer han med sin egen historia. Till artikeln |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
Han var ”påvens röst”. Pater Eberhard von Gemmingen, SJ var i mer än 27 år chef för den tyska avdelningen av Radio Vaticana. Under den tiden fick jesuitpatern ofta skydda påven och Vatikanen mot fientliga angrepp. Här gör han en sammanfattning av ämnet Vatikanen och medierna. Till artikeln |
![]() |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
Our Lady of the Angel, Los Angeles, invigdes 2002. En av de största kyrkobyggnaderna i världen. Kostnad: 189 miljoner dollar. I kryptan vilar bl.a. filmskådespelaren Gregory Peck. |
Om återgång till en äkta (katobs.se) På Karl Borromeodagen den 4 november, publicerades det en appell till påven för underskrifter. Skrivelsen tar upp den kris som har uppstått gällande sakral arkitektur, konst och musik, i och med att dessa värden inte uppmärksammas såsom tidigare. Särskilt betonar man vikten att dessa konstnärliga bidrag måste vara harmoniserade med den heliga tron och en del av den eviga katekesen. Appellen har tillkommit på lekmannainitiativ från katoliker i Europa och USA. Till appellen |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
Har ekumeniken gått (katobs.se) Förvånansvärt lite entusiasm har visats över påvens ansträngningar att samla de troende. Med två tydliga gester har han försökt laga de sprickor som uppstått, dels i förhållande till ett katolskt prästbrödraskap och nu också med de anglikaner som känner sig närmare Rom än London. Ändå är det som om man misstänker att det finns andra avsikter än själva enandet. Den unge journalisten Francesco Colafemmina skriver på sin blogg Fides et Forma: "Den Helige Fadern vill på samma sätt visa att såväl SSPX-sällskapets återintegrering som den anglikanska traditionella rörelsens, är tydliga tecken som syftar till att harmonisera och berika kyrkan i ljuset av Kristi sanning. Att föra samman medlemmarna inom den mystiska kroppen är detsamma som att sjunga en lovsång till Kristi ära och att gemensamt gå framåt mot Kristus." Till artikeln |
![]() |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
![]() |
Under senare år har det blivit vanligt att förvandla begravningar till ett slags lättvindiga kanoniseringar. “Bob har det bättre nu,” låter det, och detta kan bokstavligt talat bara betyda en sak: Att man anser att han redan befinner sig i himlen eftersom varken helvetet eller skärselden är bättre platser än jorden. Till artikeln |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
(Inside the Vatican) Trots sin ålder (82 år) rör sig Benedikt XVI på alla fronter: hos lefebvristerna, anglikanerna, de ortodoxa och judarna. ”Övergångspåven” håller på att bli ”den handlingskraftige påven”. Det verkar som om påven önskar göra det katolska Rom till ett centrum för gemenskap mellan alla kristna. Denna verksamhetsiver som pågått med allt mer accelererande hastighet under de senaste månaderna, liknar nästan en ”truppsamling” före ett slutligt, avgörande slag. Kommer påvens vision att kunna förverkligas? Till artikeln |
![]() |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
![]() |
(katobs.se) I tider sådana som dessa, när hela världen och kyrkan rent objektivt sett tycks skakade av villfarelser och förvirring och angrepp görs både utifrån och inifrån kyrkan själv och det också hörs kritiska röster som försöker kalla oss till besinning, då söker vi i historien för att finna, om inte exakt likadana föregångare, så åtminstone svåra tider som påminner om våra. Trettonhundratalet var nog en sådan tid. Till artikeln |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
Intervju med påvens liturgikännare Reformen som utsattes för missbruk (katobs.se) "Idag är vi inte rädda att inbjuda de kristna till en förståelse av de olika religionerna och deras gudstjänstbruk. Vi anser dem vara tillräckligt vuxna, kapabla att bedöma situationen utan att ropa på skandal. Varför skulle vi då tro att de troende är oförmögna att förstå enheten i mångfalden, inte vara i stånd att förstå rikedomen i den romerska ritens arv?" Detta frågar sig teologen och liturgisten monsignore Nicola Bux, som nyligen utkommit med boken La Riforma di Benedetto XVI. Msgr Bux anses den som bäst företräder påvens syn på liturgin idag. Vi har fått en färsk intervju från den franska tidskriften La Nef. Till artikeln |
![]() |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
![]() |
Vi måste avstå från (katobs.se) Pågår det en polarisering av synen på kyrkan och konciliets betydelse som riskerar att dela hennes troende i två läger? Ja - menar en del. I USA har en biskop, Walter Nickless, tagit upp problemet med tydliga ord. Kyrkan är alltid stadd i förändring. Men denna förändring måste alltid ske i kontinuitet med vad kyrkan alltid lärt och gestaltat. "Det får --- inte finnas någon klyfta mellan kyrkan och hennes tro före och efter konciliet”, betonar biskop Nickless. Till artikeln |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
(katobs) Den 13 oktober 1917 skedde det sk Solmiraklet i Fatima. Tiotusentals människor såg då solen röra sig över himlen och sända en skur av småsolar. Detta var bekräftelsen på de löften som Vår Fru lämnat de tre visionärerna, barnen i Fatima. Byn är uppkallad efter dottern till den siste muslimske befälhavaren i Portugal, hon omvände sig till kristendomen. Idag är det inte den kristna utan den muslimska tron som ökar mest på jorden. Dags för ett mirakel? Till artikeln |
![]() |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
|
"Vi kan aldrig lösa ett problem genom att göra något som är ont" (katobs.se) Av de affärer som drabbat den katolska kyrkan under året var kampanjen mot ärkebiskop Cardoso Sobrinho kanske den mest hätska. Útan kännedom om ett abortfall i Brasilien kastade sig många in i medierna och domen över både ärkebiskopen och kyrkan var hård. Med tiden har allfler fakta framkommit, vilka talar entydigt för att ärkebiskopen gjorde vad som stod i hans makt, för flickan, hennes tvillingar och för att försvara kyrkans omutliga motstånd mot att döda oskyldigt liv. En kort tid efter aborterna skrev en student vid samma sjukhus ett brev till de läkare som utförde aborterna, som nu publicerats. Till artikeln |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
(katobs.se) Trots en mycket klok och stillsam framtoning, har påven under året fått utstå en stundtals mycket omild behandling i massmedia. Kring detta reflekterar kardinal Angelo Bagnasco i ett tal, som han höll vid det italienska Biskopskonferensens plenarmöte nyligen. Katekesundervisning och möten med lokalförsamlingar röner knappast uppmärksamhet, konstaterar kardinalen. Men när påven säger något om de så kallade ”icke-förhandlingsbara principerna” eller om Europas kristna rötter, då leder detta ofta till rubriker ämnade att väcka indignation. Konfliktskapande ord prioriteras alltid före de ord som alla kan omfatta; påvens budskap om äkta frihet, och om relativismens diktatur, faller inte i god jord hos media. Man söker alltid istället de fraser som kan uppröra och tolkas till kyrkans nackdel. Till artikeln |
|
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
|
Den nya biologin: Gud finns inte (katobs.se) Under de senaste åren har biologen Richard Dawkins firat stora triumfer genom att resa runt och hålla föredrag om religionens omöjlighet i en av evolutionsbiologin upplyst värld. Hans bok Illusionen om Gud har sålt bra. Den har också blivit ett slagträ i den idédebatt som föreningen Humanisterna för i avsikt att genomföra det totalsekulariserade samhället. Nu utkommer på Catholicas förlag ett svar på denna skrift av två katolska skribenter, konvertiten Scott Hahn och naturvetaren Benjamin Wiker. Bokens titel är: Svar på den nya ateismen. Den skall inte recenseras här, ty förordet är skrivet av redaktören för denna tidskrift. Vi har dock fått tillstånd att publicera just detta förord. Till artikeln
|
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
Stora saker sker bäst i det tysta (katobs.se) Ibland sker stora saker utan att de åtföljs av firanden i form av fyrverkerier. Vändpunkter kan också äga rum i obemärkt tystnad. |
![]() |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
![]() |
(katobs.se) En av de diskussioner som just nu allt oftare dyker upp är frågan om tro och förnuft. Påven Benedikt berör ofta ämnet i sina tal, nu senast i Prag. I denna artikel tar kardinal Angelo Scola upp äktenskapet som en analogi med föreningen av tro och förnuft och han uppehåller sig vid äktenskapets objektiva element. Han avlägger också en skarp kritik av den så kallade postmodernismens syn på äktenskapet. "Om vi vore mindre intellektualistiska och abstrakta i vår syn på tankens och kulturens historia, skulle vi, i bruket av barnbegränsning som började införas i slutet av 1950-talet för att skilja sexualiteten från kärleken i stor skala, och i den i tiden mer närliggande möjligheten till in vitro fertilisering, och nu under senare tid kloningen, kunna se postmodernitetens mest utmärkande drag." Till artikeln |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
Nytt och Noterat | |||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
|
Alltfler ifrågasätter handkommunionen
(katobs.se) Under senare tid har alltfler röster höjts för att munkommunion skall praktiseras. Eftersom handkommunion är ett undantag så har biskoparna rätten att bestämma om dess upphörande. Så har också gjorts i ett flertal stift. Anledningarna är lite olika, men genomgående menar man att bruket med handkommunion medför en minskad vördnad för det Allraheligaste sakramentet. Redaktionen har sammanställt några argument från ledande personer som tagit ställning i frågan. Till artikeln |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
Andra Vatikankonciliet - (katobs.se) I samband med de diskussioner som förbereds mellan företrädare för Heliga Stolen och prästbrödraskapet S. Pius X, har den läromässiga innebörden av texterna från det Andra Vatikankonciliet åter hamnat i focus. Påven själv har öppnat för ämnet i sitt berömda tal till kurian redan år 2005. Nyligen har boken "Concilio Ecumenico Vaticano II. Un discorso da fare", Casa Mariana Editrice, Frigento (Avellino), av teologen Brunero Gherardini, utkommit på flera språk. Genomgående betonas i boken vikten att gå till botten med de doktrinära frågor som konciliet skapade. Vi har hittat en artikel som gläntar på pärmarna i denna bok. Till artikeln |
![]() |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
|
Månadens artikel: Påven Urban V: (katobs.se) Månadens artikel är en biografi över påven Urban V. Liksom Benedikt XVI i våra dagar tllträdde han i en tid då anti-intellektualism rådde och då många av kyrkans ideal hotades av upplösning. Biskopar levde som furstar, befattningar och förmåner gick i arv. Även klosterordnarna var drabbade av den moraliska dekadensen, deras inkomster stod i bjärt kontrast mot fattigdomsidealet. Ungdomarna roade sig hellre än studerade. Men Urban grundade det ena universitet efter det andra, i Krakow, Wien, Geneve... Under hotet från turkarna insåg han värdet att ena kyrkorna - påven Urban var en ekumen långt före ordet kom i bruk. Milt men bestämt tog Urban V itu med fråga efter fråga, förvissad att det fanns en väg ut ur förfallet. Till artikeln |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ |
|||||||||||||||||||||||
En dödsskål för samvetet (katobs.se) I ett nyligen publicerat brev till Vatikanens statssekreterare, kardinal Tarcisio Bertone, om bikten, skriver påven Benedikt XVI att vad kyrkan just nu behöver är "visa och heliga andliga lärare, som utbildar prästerna till att bli ansvarstagande fostrare av samvetena". Med anledning av detta brev publicerar vi en text av biskop Anthony Fisher OP om samvetet och läroämbetet, ett tal hållet i Vatikanen 2007. Talet redogör för den förändrade synen på samvetet, som trängde igenom på 1960-talet, och vilka konsekvenser detta medfört inom vissa områden. Till artikeln |
|
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
![]() |
|||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
Påvens nya Encyklika CARITAS IN VERITATE
Länk till dokumentet på engelska
|
|||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
![]() |
|||||||||||||||||||||||
![]() |
|||||||||||||||||||||||
![]() |
|||||||||||||||||||||||
![]() |
|||||||||||||||||||||||
är ett ideellt projekt som drivs av några få lekmän. I redaktionen finns även en präst. Men initiativet är helt lekmannadominerat. Under våren 2008 konstituerades en stödförening med namnet FÖRENINGEN KATOLSK OBSERVATÖR. Denna förening utgör tidskriftens organisatoriska grund. Förutom medlemsavgifter och donationer från enskilda så tar föreningen emot bidrag från Stiftelsen Katolska Akademin. Huvudsakligen går bidragen till IT-kostnader och rättigheter. Arvoden och löner förekommer ej. |
kan erhållas genom att inbetala 100 kr på nedan angivna föreningskonto. Med medlemskapet följer vissa förmåner som utskick av material som ej publiceras på nätet, verksamhetsberättelse mm, samt inbjudan att delta i årsmötet, som är i mars månad. FÖRENINGEN KATOLSK OBSERVATÖR |
||||||||||||||||||||||
........................................................................................................................................................ | |||||||||||||||||||||||
Guds folks trosbekännelse "Kyrkan anser det med rätta vara sin plikt att ständigt fördjupa och för varje generations krav avpassa framställningen av Guds outrannsakliga mysterier som i sig innesluter alla frälsningens frukter. Men samtidigt är det av största vikt att tillse att, under bevarande av den nödvändiga plikten att pröva, inga av den kristna trons sanningar bringas att vackla." Detta sade påven Paulus VI när han den 30 juni 1968, som avslutning på Trons år till minne av apostlarna Petrus och Paulus, proklamerade en formulering av vår katolska tro. Till artikeln |
![]() |
||||||||||||||||||||||
-------------------------------------------------------- |
|||||||||||||||||||||||
KATOLSK OBSERVATÖR 2009 All rights reserved |