En del läsare undrar hur stor spridning KATOLSK OBSERVATÖR har. Det finns också en del andra frågor. Vi försöker genom denna artikel besvara en del av dessa frågor.

Hur stor spridning har KATOLSK OBSERVATÖR?

Den tryckta upplagan av KATOLSK OBSERVATÖR hade som mest 2500 prenumeranter. Detta var under åren 1968-1975. Under dessa år var antalet katoliker betydligt färre än idag. Webbtidskriften startades den 8 december 2005. Sedan dess har ungefär 23 000 unika användare någon gång öppnat någon av våra sidor. Idag har vi varje dag cirka 250 besök, vilket innebär runt 3500 unika besökare i månaden eller c:a 8000 unika besökare varje år. Under årens lopp har också alltfler länkat till oss. Idag uppgår antalet länkar till 2500 från olika webbsidor världen över.

Varje månad öppnas mer än 10 000 sidor. Om de sedan blir lästa - ja det vet vi ju inget om. Men vi kan konstatera att antalet användare ökar sakta men kontinuerligt.

Vad är det man läser?

Mest glädjande är kanske att den sida som ligger i topp vare månad är bönen inför inloggning. Även Månadens artikel brukar vara mycket populär. Oftast är detta en helgonbiografi.

Från vilka länder har ni läsare?

Naturligtvis har vi mest besök från Sverige. Men även Finland, Norge och Italien besöker oss. Naturligtvis också Vatikanstaten. Det finns säkert en del utlandssvenskar som hittar till oss. Till kuriosa hör kanske besök från Afganistan, Ecuador, Kenya, Quatar och Färöarna. Totalt har vi fått träffar från 60 länder.

Hur förhåller sig bloggen gentemot tidskriften?

När det gäller bloggen Nytt och Noterat måste det betonas att den är fristående från tidskriften. Den lyder inte under samma redaktionella principer som tidskriften. En blogg är i första hand ett forum för åsikter. Där tas svängarna ut mera. Vi har redan från början tillåtit kommentarsmöjligheter. Som alla vet medför detta alltid gränsdragningsproblem. När övergår en kommentar från åsiktsutbyte till rena personangrepp? Vi har ibland tagit bort kommentarer, ibland avstått att publicera. Men också låtit en del stå trots att det handlat om på gränsen till hånfulla uttryck. Framförallt när det handlar om offentliga personer och deras utövning i tjänsten kan man tolerera även ganska hårda ord. Men så fort man lämnar detta område och söker sig in på det privata så måste kommentarerna refuseras.

Självklart står inte redaktionen för bloggkommentarernas innehåll. Inte sällan drabbar de ju också själva redaktionen, vilket så att säga ingår i denna typ av öppen publicism.

Bloggen har betydligt färre besökare. Sedan starten har den öppnats 15 000 gånger.

Vad är Nyhetsbrev för något?

Nyhetsbrevet sänds ut ungefär en gång i månaden, till c:a 300 mailadresser. Här presenteras kort de senaste artiklarna.

Har redaktionen något kontaktnät?

Ja. Under årens lopp har ett omfattande kontaktnät byggts upp, inte minst genom förfrågningar om rättigheter. Idag har vi rätt att plocka material ur ett hundratal källor.

Vilka andra resurser har redaktionen?

Vi har även ett bibliotek och bildarkiv, men ännu inga lokaler för detta. I det digitala bildarkivet finns nu närmare 2000 bilder.

Vad gör redaktionen?

Redaktionens uppgifter består av bevakning, insamling, kommunikation, översättning, korrektur och editering av text och bild (layout).

Är KATOLSK OBSERVATÖR en katolsk officiell tidskrift?

Nej, tidskriften är ej ett officiellt organ för katolska kyrkan. I dess arbetande redaktion ingår, precis som hos många andra icke officiella tidskrifter och webbplatser (i Sverige t.ex. Signum, katolik.nu), en präst. Detta säkerställer den läromässiga kvaliteten. Men det är som sagt inte detsamma som att tidskriften är hierarkins språkrör, såsom de organ som utges av biskopskonferenser och stiftsorgan.

Vilka brister har redaktionen identifierat?

Redaktionen är mycket liten och drivs helt ideellt, utan arvoden, och på fritid. Ibland kan detta resultera i oregelbundna uppdateringar. Detta är något som vi jobbar kontinuerligt med att förbättra. Även en artikeldatabas planeras för våra mer än 800 artiklar (varav ett hundratal påvliga texter!). Idag är dessa svåra att hitta.

Till sist vill vi peka på att möjligheten finns också att kontakta redaktionen via epost med tips och synpunkter, ris och ros.

Redaktionen