av Ingrid Maria Ericsson

Hon är kvinnan från Dalarna som gav sig ut i Europa för att läsa filosofi och söka meningen med livet. Fann både den och kärleken i dubbel mening i det ljuva livets eviga stad, Rom.

Den 12 februari 1931 klockan 16.49 fördes de första radiovågorna ut över världen genom ett samarbete mellan uppfinnaren Guglielmo Marconi och dåvarande påven Pius XI. Människor på olika platser kunde lyssna till påvens röst om frid och välsignelse. Marconi berättade själv om hur han genom Guds försyn fått tillgång till de magiska krafter som finns i naturen och därigenom kunnat skapa detta fantastiska instrument som får oss att kunna lyssna till ljud, utsända från när och fjärran. Ett både naturvetenskapligt och andligt mirakel!

Idag tar vi det som en självklarhet att koppla upp oss till internet, se på hundratals olika tv-kanaler, tala i mobiltelefoner, skicka sms och bilder. Att lyssna på radio verkar nästan som ett uråldrigt fenomen. Under 1900-talet rusade allsköns teknik framåt i en dundrande fart och nu utmanar den oss att hinna hantera all information som flödar och trängs i atmosfären.

En dag på jobbet

Rom visar sig från sin allra bästa sida då jag möter en harmonisk och lugn kvinna på ett litet gemytligt café i Vatikanstatens utkant, alldeles invid den pampiga Petersplatsen. Idag är påven hemma. Hans sovrumsfönster står på vid gavel, ett tecken till romarna att han är här, tillsammans med sina två katter.

”Jag har världens bästa arbetsplats”, skrattar den vackra kvinnan mittemot mig med sina gnistrande ögon och långa mörka hårsvall.

Den skandinaviska avdelningen, en av ett fyrtiotal.

Vatkanradions kapell. Observera mikrofonerna.

Jag är inte sen att instämma, denna vårdag som mer liknar en svensk högsommardag med sin värmande sol och blommande trädkronor. Nu var det inte det härliga klimatet som lockade henne hit utan hon reste av helt andra skäl.

Charlotta Smeds kom till Rom som ung universitetsstuderande för snart tjugo år sedan. Läste filosofi och var existentiellt sökande såsom många unga ivrigt söker alla svar på livets hemligheter. Nyfiket började hon gå till kyrkan på söndagar men med en fast beslutsamhet att det var enbart för att beskåda. Så småningom kom hon på sig själv att knäböja i bänken i smyg och en dag stod det klart för henne att detta var den rätta vägen för hennes fortsatta sökande. Snart kom den världsliga kärleken också till henne och hon bestämde sig för att stanna i Italien, vilket hon aldrig har ångrat.

Även påven Benedikt använder radion för att föra ut sitt budskap.

”Det är ett underbart land att leva i och jag känner mig mycket privilegierad som har min vardag här”, säger hon medan vi får in nyskummad cappuccino och färskpressad juice. ”Och att arbeta för Vatikanen är vad många drömmer om, en perfekt arbetsgivare som värnar om sina anställda, även långt efter pensionsåldern. En före detta kollega till mig kommer flera gånger i veckan och har en egen plats att sitta vid, trots att hon egentligen är pensionerad nu. Att fortfarande känna sig önskad och behövd efter fyrtio år på en arbetsplats är en viktig känsla, att känna att man fortfarande är en del av en gemenskap som funnits där varje dag. Vid en period i mitt liv då jag behövde låna pengar kunde jag göra det på mitt arbete istället för att söka lån i bank. Jag handlar färsk mjölk från det påvliga sommarpalatsets kossor, vinet är detsamma som nattvardsvinet och allt är momsfritt i Vatikanens mataffär.”

Med två små barn hemma byttes filosofistudierna ut till något mer jordnära och snart frilansade Charlotta Smeds som romfotograf för nyhets- och bildbyråer världen över. Hennes bild på den nyvalde påven Benedictus XVI mailades till New York och sändes ut över världen minuterna innan andra nyhetsbyråer hunnit blinka.

”Ja, den dagen glömmer jag aldrig. Vilken dag! Jag måste säga att det var en fantastisk upplevelse på alla sätt och vis och det märkliga är att i detta skifte inträffade så många andra avgörande saker för människor. En fotografkollega, som verkligen levde ett jetsetliv av stora mått, lämnade allt. Han gav bort ateljé och utrustning, jag fick själv några fina kameror av honom, han blev prästvigd franciskanermunk och mår bättre än någonsin. Benedictus XVI är en enastående påve och han är högt älskad. Han står samlad och lugn när det stormar kring honom och den katolska kyrkan, vilket det gör ganska ofta när media beskriver och basunerar ut både sanningar och ofta sådant som inte alls stämmer in med verkligheten. Du känner alltid att du är betydelsefull i hans sällskap, han är fullständigt närvarande i nuet och är en mycket god lyssnare. Hela Vatikanen inger en stor trygghet, de är som goda föräldrar ska vara, vägledande.”

Nu var det inte som fotograf Charlotta Smeds kom att bli vatikananställd utan som påvens svenska röst i etern, ansvarig för den skandinaviska avdelningen inom Vatikanradion där hon sänder etiska och tidlösa nyheter under tjugo minuter varje kväll kl 20.40 med repris morgonen därpå kl 7.00. Det är inte bara uppläsning och intervjuande som ingår i arbetsuppgifterna utan även skrivande, redigering, musikval och uppdatering av websidan.

”Jag är mindre än uppgiften, det vet jag och jag påminner mig ofta om det men det gör också att jag känner en tillit att jag blir guidad i min uppgift - jag blev utvald och jag kommer inte att sakna hjälp på min utvalda väg. Det var även de första orden den nuvarande påven förmedlade då han visade sig som nyvald: - Gud väljer den som är mindre än uppgiften.”

Tillit och förtröstan, mod och tålamod är ord som speglar redaktionens arbete, ganska olikt många grupper inom medieverksamhet där allt ska gå så snabbt som möjligt och den negativa stressens följder kan få drastiska konsekvenser. Här är det viktigt att undersöka källmaterialets sanningshalt och det är därför man hellre ger sig ut i verkligheten och undersöker än återberättar andras nyheter. Många tidningsredaktioner hör av sig kontinuerligt då de vet att trovärdheten härifrån är tillförlitlig. Vatikanradion är världens största radio och sänds på 45 olika språk.

Ingrid Maria Ericsson med benäget tillstånd. Foto: katobs.se

20100620

Ingrid Maria Ericsson är frilansjournalist/fotograf med bas i Paris. Rapporterar för svensk press.