Om man imorgon skulle tillkänage att en farsot drabbat en hel kontinent och man skulle upptäcka att i en viss region vars invånare ...
Av Juan Manuel de Prada
Om man imorgon skulle tillkännage att en farsot drabbat en hel kontinent och man skulle upptäcka att i en viss region vars invånare är vegetarianer denna farsot visserligen skulle finnas men i mycket mildare form, då skulle ingen förnuftig människa av detta dra slutsatsen att anledningen till att farsoten inte har skonat invånarna i denna region är just för att de är vegetarianer. Om å andra sidan, man skulle dra slutasaten att den vegetariska mathållningen, trots att den inte gör immun mot smitta, gör att det är mycket mindre risk att få den, och man av detta skulle härleda att om några få invånare i denna region har fallit offer för denna farsot som härjar i hela kontinenten, då är det för att de mindre hälsosamma matvanorna i de angränsande områdena har fördärvat den traditionella mathållningen som invånarna i den regionen hade hållit utan några förändringar under flera århundraden. Och då vore det kanske bra om man för att bekämpa farsoten inte skulle utdöma den vegetariska dieten utan tvärtom skulle försöka reda ut vilka de mindre hälsosamma matvanorna var som befrämjar utbredandet.Alla vet vi att det i vår tid finns en ständigt växande farsot som heter pedofili. Det går inte en vecka utan att vi läser i pressen att man sprängt ett nät av barnpornografi, det går inte en dag utan att vi får läsa om barn som lidit av övergrepp som utförts av vuxna utan skrupler, ofta av de egna familjemedlemmarna. Och alltmedan farsoten tilltar i styrka, upptäcker vi att den även har spridit sig, om än i mycket mindre omfång, till katolska präster. Om vi tar Tyskland, till exempel, så finner vi att av 200 000 anmälda fall av sexuella övergrepp på barn sedan år 1995, var det bara 94 som hade förövats av kyrkans män. Av detta kan man logiskt dra slutsatsen att celibatet, även om det inte gör nåhon immun mot pedofili, så gör den dess förekomst mycket mindre troligt. Även om några få präster har begått detta fruktansvärda brott så är skälet till det att detta gissel som vår tid lider av har smugit sig in även i kyrkan och med sina fördärvliga vanor skadat det som var friskare än resten. I vår kamp emot pedofilin bör vi istället för att fördöma celibatet istället försöka avslöja vilka de fördärvliga vanorna är som genomsyrar vår tid.
Men under den vildsinta kampanjen som i våra dagar förs mot Kyrkan är det ingen som rättar sig efter ”sunda förnuftet”. Och på så sätt får man till ett direkt samband mellan celibat och pedofili vilket man om man resonerade helt logiskt skulle förkasta. Men vi vet att när skändliga handlingar är på gång då gisslas det logiska tänkandet, hånas och begravs det av hatet. Att säga att det råder ett samband mellan celibat och pedofili är lika befängt som att säga att fasta och trikinos har ett samband. Om en person bryter mot fastan han ålagt sig kan vi påstå att han saknar viljestyrka eller måttfullhet, men om den personen blir sjuk i trikinos måste vi förutsätta att han har ätit griskött. Om en präst bryter mot celibatet måste vi tro säga att köttets svagheter utövar en makt som är starkare än de löften han avgivit. Om en präst däremot förgriper sig mot ett barn då måste vi komma till den oundvikliga slutsatsen att han lider av en sexuell avvikelse. Svaga präster som bryter mot löftet om celibat, det har alltid funnits, vi kan se det bland annat i Lope de Vegas verk. Men denna svaghet har dessa präster tillfredsställt genom umgänge med kvinnor. De få präster som utnyttjade barn gör det inte för att deras sexualitet blivit undertryckt av celibatet, som de förvirrade ledarna av den häftiga kampanj som pågår påstår, utan för att de led av en avvikande sexualitet. Deras sexualitet går i samma riktning (att uppmana till och befrämja ohämmad sexualitet, ö.a.) som när det gäller annat än prästerna applåderas och stimuleras, för att man sedan förfasar sig när den sexuella avvikelsen går så långt att den drabbar barn.
20100320
Övers: NH
