SEATTLE, den 9 mars, 2006 (Zenit.org).- Kristendomens försvarare Mark Shea och teologiprofessorn Ted Sri skrev tillsammans boken "The Da Vinci Deception" ("Da Vinci-kodens bedrägeri) för att visa alla de miljontals människor som redan läst boken och alla de som snart kommer att se filmen, på alla de fel och misstag som finns inbakade i denna påhittade berättelse om sammansvärjning och konspiration.

I ett samtal med ZENIT nämner Mark Shea de grövsta misstagen som Dan Brown i sin bok om kristendomen spridit över världen.

ZENIT: Vad var det som fick Er att skriva boken?

Shea: Det var det faktum att miljoner människor läst den och att genom det som står i det många människors tro på Kristus och på den katolska kyrkan i grunden rubbats. Denna bok som innehåller så mycket förtal har blivit till ett betydande kulturellt fenomen och detta till största delen på grund av att den är ett angrepp på Jesu Kristi person och Hans gudomliga sändelse – detta får vi katoliker inte förtiga utan gång på gång upprepa och göra klart för alla som vi möter.

Om jag får förklara mera i detalj vad jag menar, så skulle jag vilja säga att Da Vinci-koden blivit till en källa för all möjlig ”pseudo-kunskap” om den kristna tron.

Med ”pseudo-kunskap” menar jag det som man helt enkelt anser sig ”känna till”, som till exempel att Humphrey Bogart skulle ha sagt "Play it again, Sam" , trots att det inte alls stämmer. Men en sådan pseudo-kunskap är inte farlig när det bara rör sig om något sådant som manuskriptet till filmen ”Casablanca”. Det blir emellertid en helt annan sak när det handlar om en miljard människors allraheligaste trosövertygelser som blir dragna i smutsen och får andra människor att tro att den katolska kyrkan är ett enda jättestort nätverk för mordkomplotter som har till uppgift att förhindra att den egentliga sanningen om Jesu gudom och uppståndelse från de döda kommer fram.

När detta sker, då kommer det fram många elaka andar ur Alladins flaska, som till exempel lögnerna att den ryska tsarens hemliga polis på 1800-talet skulle ha satt det så kallade Zions vises utsago på papper och att detta dokument sedermera blev till underlag för det som man ansåg sig ”veta” om judarna, och som alltså skulle ha rättfärdigat de fruktansvärda massförföljeserna av judar under 1900-talet.

Hittills har Da Vinci-koden sålt i 30 miljoner exemplar. I maj kommer boken ut som en mycket påkostad film och blir för miljontals historiskt och teologiskt inte så insatta människor till en ännu större auktoritet som man blint kommer att tro på. Om inte vi kristna får dem att ifrågasätta vad de sett genom att informera dem om sanningen och visa hur de förts bakom ljuset kommer de att fortsätta att hysa denna felaktiga uppfattning.

De som säger att det ju bara handlar om en påhittad historia, förstår inte att det just till en del är denna villfarelse som utgör bokens stora tjusning. När människor läser uppfunna historier då införlivar de ofta idéerna de finner i dem med sin egen tankevärld. Om det däremot rör sig om en förnuftig diskussion, då skulle de aldrig vilja erkänna att de hade så befängda idéer.

Detta blir desto mera sant eftersom Dan Brown nyligen förklarade att även om han skulle skriva en dokumentär bok, skulle han aldrig ändra på sina grundläggande påståenden. På detta sätt vill Dan Brown intala oss att det som han sagt om kristendomens ursprung är sant.

ZENIT: Vilka är de största felen och bristerna som vi finner i denna bok?

Shea: Låt mig räkna upp dem. Praktiskt taget överallt där det handlar om konst, historia eller teologi finner man stora tabbar. Dan Brown förtiger fakta och ljuger – ibland i småsaker men andra gånger i stora saker. Han påstår till exempel att dokument som är falska skulle vara äkta. Det rör sig om dokument vars äkta halt till och med de diskutabla källorna som han använder sig av betvivlar.

Han påstår att Leonardo Da Vinci i sin målning ”Den sista måltiden” inte låter Jesus ha någon bägare framför sig, eftersom han ville visa att det var Maria Magdalena som var den sanna bägaren (kalken) med ”Jesu blod” i sig, vilket alltså skulle vara Jesu barn – fastän man på målningen tydligt ser 13 bägare. Han spekulerar över betydelsen av det arameiska ordet taget ur Filippos gnostiska evangelium och överger därmed det sanna förhållandet som är att detta evangelium i själva verket är skrivet på koptiska. Han säger att Maria Magdalena är offer för en katolsk förtalskampanj, och frågar sig inte hur det då är möjligt att hon betraktas som en helig kvinna inom katolicismen.

Han förebrår Vatikanen att stå för påstådda attentat och sammansvärjningar som enligt hans berättelse skulle ha skett flera århundranden innan Vatikanen ens existerade.

Den största lögnen är den att han påstår att ingen före år 325 e. Kr. skulle vara övertygad om att Jesus vore något annat än en ”vanlig dödlig och en profet” – detta skulle förhålla sig så ända fram tills dess kejsare Konstantin skulle ha tvingat konciliet i Nicea att utropa honom till Gud och som Dan Brown påstår, ”detta med en mycket knapp majoritet”.

Därvid måste man förstås ställa sig frågan varför Jesus – om han nu bara vore ”en vanlig dödlig och en profet” – skulle ha brytt sig om att grunda en kyrka och vad egentligen denna kyrka gjorde under de 300 åren då det inte fanns någon som trodde att han var Gud och tillbad honom som Gud.

ZENIT: Vilka utmaningar ställer alla dessa felaktigheter kyrkan inför, och vad blir följden när det gäller kyrkans lära och Jesu Kristi person?

Shea: Brown försöker att införa en feministisk skapelsemyt av nyhednisk art. Det han önskar få oss att tro och som enligt honom är grunden till allt är att Jesus i själva verket skulle vara feminist och att han skulle ha eftersträvat en ny hedendom. Kyrkan skulle ha försökt dölja detta påstådda faktum med lögner om hans gudom. Därmed önskar Brown säga: Låt oss på nytt tillbedja gudinnan, så som Jesu önskade det.

Detta löjliga påstående som det inte finns något belägg för, motsäger sanningen om Jesus. Men i vår alltför lättrogna och historiskt obildade kultur finns det många människor som tror på dylikt nonsens. Därför måste vi katoliker inte bara se till oss själva och vår egen kunskap om tron, utan de måste också utlägga den för sina familjer, vänner och grannar. I annat fall kan vi räkna med att denna farliga myt vinner ännu större spridning.

2006-03-16

Zenit.org med benäget tillstånd.