VATIKANEN, den 5 oktober (CNA) – När biskoparna idag möttes till den Fjärde allmänna kongregationen av den 11:e biskopssynoden kom eukaristins helighet och hur de troende bättre kan bibringas den i centrum. Bland förslagen var att mottagandet i munnen skulle påbjudas överlag och att man skulle lägga större tonvikt på bikten som ett sätt att hjälpa de troende att ta emot eukaristin på ett värdigt sätt.

Ärkebiskop Jan Pawel Lenga M.I.C., från Karaganda, Kazakhstan, som förföljdes för sin tros skull under åren av sovjetisk kommunism, erinrade sig dagarna när de troende var tvungna att fira eukaristin i hemlighet. Han påminde om att det rör sig om något ytterst heligt och diskuterade olika sätt att belysa detta faktum.

Han sade bland annat: ”Bland de liturgiska nymodigheterna som västvärlden har kommit med, är det framför allt två som riskerar att fördunkla sättet på vilket vi betraktar eukaristin, som är i centrum av gudstjänsten och helighetens allra främsta uttryck: Det är att man tagit bort tabernaklet från kyrksalens mitt och att kommunionen delas ut i handen."

"Handkommunion”, sade han, ”är ett bruk som har spridit sig och blivit till ett slags mode, eftersom man anser det vara enklare... Därför föreslår jag ödmjukt följande praktiska åtgärder: att den heliga Stolen utfärdar ett allomfattande påbud som fastställer att det officiella sättet att ta emot kommunion är i munnen och andaktsfullt knäböjande. Handkommunion bör vara reserverat enbart för prästerna.”

Han också att ”biskoparna på platser där handkommunion blivit vanlig med pastoral ömsinthet och försiktighet bör anstränga sig att föra de troende sakta tillbaka till den officiella riten som gäller alla lokalkyrkorna.”

I samma anda föreslog biskop Bishop Lorenzo Voltolini Esti, hjälpbiskop i Portoviejo, Equador, att ”det skulle hjälpa den troende att känna större hunger efter den eukaristiska näringen om man under fastetiden skulle avstå från fredagsmässorna. Det skulle också ge prästerna chansen att vara de troende till hands för botens sakrament och på så sätt visa att båda sakramenten äger samma värdighet och är lika nödvändiga."

"Jag föreslår”, fortsatte han, att ”man anmodar stiften eller de nationella biskopskonferenserna, eller åtminstone tillåter dem om de ber om det, att de inför en dag som är vikt för eukaristisk fasta, helst under fastetiden och kanske på fredagar."

"Denna åtgärd skall inte uppfattas som att betyda en dag av eukaristisk frånvaro”, sade han i klargörande syfte, ”utan det är en period som är till som förberedelse för eukaristin. Den skall inte anses som ett avbrott i bruket att varje dag fira eukaristin, utan som ett sätt att ge Jesu Kristi påskmysterium tillbaka hela dess värde, eftersom detta firas lika mycket genom boten som genom eukaristin. Vi skulle på så sätt visa på hur de båda sakramenten utgör en helhet och hur de kompletterar varandra."

Biskop Rimantas Norvila från Vilkaviskis, Litauen, samtyckte till detta: ”Utan viljan och möjligheten till att försona de båda sakramenten med varandra,” sade han, ”blir det svårt för katolikerna att uppleva denna den allra djupaste förening med Jesus Kristus och Kyrkan, som eukaristin erbjuder oss. De kristna når då en punkt när de inte längre kan uppskatta eukaristins värde som en nådekälla och så småningom får detta till följd att de förlorar sambandet med sin församling och närheten till hela Kyrkan.”

"Samtidigt vill jag påpeka”, sade han, ”att om man inte gör bruk av botens sakrament, blir resultatet lätt att subjektiviteten ökar och att det blir svårare att uppfatta och värdera det personliga uppförandet och religiositeten hos den kristne.”

Andra önskar vidga riktlinjerna för vem som får ta emot kommunionen

Emellertid fanns det andra biskopar som önskade föra in samtalet om eukaristin i en annan riktning.

Ärkebiskop John Atcherley Dew från Wellington, Nya Zeeland, kom med en formell begäran att ge skilda katoliker som inte har försonats med kyrkan och också icke-katolska makar möjlighet att ta emot kommunion – något som kyrkans läroämbete en längre tid har förbjudit.

"Vår kyrka”, sade han, ”skulle berikas om vi kunde bjuda hängivna katoliker, som i det nuvarande läget är uteslutna från eukaristin, att återvända till Herrens bord. Det handlar om personer vars första äktenskap slutade i ett misslyckande, de har aldrig övergivit kyrkan men är för närvarande uteslutna från eukaristin."

Ärkebiskopen nämnde också katoliker som har gift sig med ”människor som är döpta inom andra kristna trosriktningar.”

" När de ingår äktenskapets sakrament erkänner vi deras dop i Kristus,” sade han, ”men inte när det gäller att ta emot eukaristin. Denna synod måste vara pastoral till sin inställning. Det betyder att vi måste söka efter medel hur vi skall kunna inbegripa dem som hungrar efter Livets bröd. Vi måste göra något åt skandalen det innebär att det finns så många som hungrar efter eukaristisk föda, på samma sätt som vi måste ta itu med och försöka avhjälpa fysisk hunger."