OBEROENDE KATOLSK TIDSKRIFT, GRUNDAD 1968                           PRO FIDE ET VERITATE

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18 december

 


Nyinlagt


Lektionarium

Se Biskopsämbetets
dagliga texter

Bön inför inloggning
Bibel 1917
(nedladdning till mobil/PDA)
Bibel 2000
Folkbibeln
Biblia Vulgata Douay-R
eims
Septuagint
NT grek./lat.
Documenta Latina
Petersplatsen just nu
Minnesdagar ur
Bondepraktikan

Var inte rädd
FÖR Rom
-
Var rädd
OM Rom
Är texten för liten?

Håll ner Ctrl-
tangenten och
snurra på hjulet
på musen så
ändras textstorleken!

   


Påven benådade personligen sin kammarherre
Syrien: 150 000 kristna lever i skräck
Anglikanska ordenssystrar upptagna i katolska kyrkan
Katolsk biskop: Tidsfråga innan regeringen dikterar vår undervisning
Påvens sekreterare blir ärkebiskop
Irland: Abort för att rädda liv motiverar abort för att döda?
Påven om Guds plan för mänskligheten
Sverige accepterar Tonio Borg i EU-kommissionen
Statssekretariatet förhindrade påvlig benådning?
Homs siste kristne dödad
Ship to Gaza - med fotbollar...
EU: Katolsk politiker smädas öppet
Obama - "han mördar barn"
Kardinal Cañizares: Extraordinärt är normalt
Prinsessan Madeleine gifter sig med katolik?
Synoden: Nya utmaningar - nya möjligheter
Syriska nunnor: Muslimska ungdomar kommer till oss
Ecclesia Dei: Kontakten fortsätter, bollen nu hos SSPX
Systrar återvänder till Rom: "Vi hade fel"Biskop Wlliamson: "Det är biskop Fellay som borde lämna"
Biskop Wlliamson utesluten ur SSPX
Lyssna på tre föredrag om Vatikankonciliet ger fullständig avlat
Påvens kammarherre fick 18 månaders fängelse
Ärkebiskop: Katoliker som stöder homoäktenskap är exkommunicerade
Är Muhammed heligare än Jesus?
Signum följer rättegången med påvens kammarherre
Sekulariseringen i Sverige avstannad?
Påven till biskop Fellay: Acceptera konciliet
Kopter tvingas på flykt från Sinai
Präst förflyttad för egna mässtexter
Påven: Liturgin lyfter våra hjärtan
Vatileaks: Rättegången historisk
Några fler röster om Hedningarnas förgård
Kardinal Ravasi om sina Sverigeintryck
Brasilien: Traditionen drar till sig ungdomar
Guds lag aldrig en börda
Påven agerar för att rädda latinet
Katolik till Vita Huset?
Vatikanradions nya hemsida
Före detta SSPX-kloster ansluter till stift




FÖRENINGEN KATOLSK OBSERVATÖR, BOX 4337, 102 63 STOCKHOLM PlusGiro:48 70 49-9

 

...quia natus est vobis hodie salvator
qui est Christus Dominus

 


En välsignad Jul önskar vi alla våra läsare!

Påvens jultal till kurian (engelska)

Sammanfattning (svenska)

I de tre vise männens fotspår
.......................................................................................................................................................

Krubban i Greccio

Det är därför som jag vördnadsfullt vill bevara minnet av det som Franciskus gjorde en juldag tre år före sin död i närheten av Greccio på själva den dag då vår Herre Jesus Kristus föddes. Så börjar den lilla legenden om hur Franciskus byggde en krubba efter en vision han haft och lät folk komma för att beundra Jesu födelse. Så uppstod traditionen att framställa undret konkret och bildligt för envar att meditera över. Till artikeln

   
.......................................................................................................................................................
j
M a r i a  i  A d v e n t
Advent är det liturgiska årets största marianska högtid. Paulus VI uttryckte det myndigt och klart i den apostoliska förmaningen Marialis Cultus, nr 3-4. Historiskt sett skedde införlivandet av Maria i liturgin tillsammans med läsningen av Bebådelsen i evangeliet. Söndagen före Jesu födelse är med rätta helgad åt Maria. I våra dagar har advent återfått denna sin ursprungliga betydelse och vi ser en mängd marianska element i liturgin, vilka vi här i all korthet vill sammanfatta. Till artikeln    

Som tecken på Guds trofasthet mot Davids söner förebådade Jesaja en jungfru som skulle bli havande med ett barn och barnet hon födde skulle få namnet Immanuel – Gud med oss.   Vid den tiden kunde många ha trott att profetian uppfylldes genom att Hiskia, som var en god konung, föddes (2 Kung 18:1-6).  Hans födelse och regeringstid kom att förebåda en Messias som skulle komma att överträffa alla förväntningar eftersom Han var ”Gud med oss” på ett sätt som ingen hade kunnat förutse. Till artikeln

.......................................................................................................................................................
K r u b b a n  i n o m  o s s

När vi nu träder in i de sista sju dagarna i advent och under aftongudstjänsterna börjar sjunga de underbara O-antifonerna för Magnifikat vill vi ge er denna fina kartusianska betraktelse som kanske kan skapa en djupare förståelse för meningen med Frälsarens födelse. Den visar på vad vi är som ofta är något annat än det vi borde vara. Den drar paralleller mellan den inre stillheten i ”grottan i Betlehem” och en plats där människor låter sig överhopas med oro och bekymmer och som vi då skulle kunna kalla ”en myllrande marknadsplats”. Till artikeln

Varför ville Frälsaren komma till jorden som ett litet barn?

Det fanns många anledningar till det. För det första önskade Herren komma på detta vis för att visa att han var en verklig människa. Att han sov, grät, åt vid sin moders bröst, allt detta är sådant som alla spädbarn gör. Är detta inte bevis för att han verkligen var människa, att han ville bli som en av oss? Profeten Jesaja som låter sig hänföras av denna underbara bild utropar: ”Ett barn blir oss fött, en son blir oss given” (Jes 9:6). Och om man trots alla dessa bevis skulle vägra erkänna hans mänskliga natur, vad skulle det då vara om han kommit in i världen i full mandomsålder med den vuxne mannens hela styrka? Hur tacksamma får vi inte vara mot vår Frälsare att han önskat visa sig för oss på detta älskvärda sätt och på så sätt visa på sin mänsklighet! Till artikeln

 

Med Johannes av Korset under Trons år

.......................................................................................................................................................

 

Bikten sedd ur prästens perspektiv

(katobs.se) Alla har vi katoliker väl någon upplevelse av bikten. Det kan vara himlastormande, tungt, besvärligt, pinsamt eller bara tråkig rutin. Men hur är det då för prästen som ska ta emot våra synder, som ska lyssna till alla dessa futiliteter om och om igen, och sedan utdela syndernas förlåtelse, trots han kanske innerst inne vet att den biktande kommer tillbaka med samma synder några veckor senare? Vi har hittat en artikel av en ungdomspräst i Minnesota, USA, som innehåller flera tänkvärdheter. "Kom ihåg, Bikten är alltid en seger. Vare sig du har biktat en särskild synd för första gången, eller för den tusende gången, så är bikten en seger för Jesus. Och jag, en präst, får uppleva ynnesten att vara där. Det är så det är …Jag får sitta och se på hur Jesus vinner sina barn tillbaka dagarna i ända." Till artikeln

   
.......................................................................................................................................................


Kris i befruktningsfrågan

(katobs.se) "Jag hör till dem som känner på sig att det den här gången faktiskt handlar om en historisk och farlig omsvängning i hela mänskligheten. Det handlar om synen på familj och barn. Det har naturligtvis funnits kriser i alla tider som påverkar födande av barn och bildande av familj. Skillnaden är den att den aktuella ”befruktningskrisen” är framkallad av människan med en preciserad avsikt men inte alltid i medvetenhet om hur långtgående konsekvenserna kan bli en dag." Detta skriver diakon Göran Fäldt i en personlig betraktelse. Han pekar här på faran av en alltför reglerad syn på fortplantningen. Med nya tekniker så kan man "skaffa" barn vid den tidpunkt man vill istället för att få barn naturligt. Resultatet blir ett fåbarnssamhälle, där syskon är sällsynt och tonårsföräldarna redan gråhåriga. Till artikeln

   

 

 

.......................................................................................................................................................



Heliga Anna Schäffer
   


Sju nya heliga förebilder,
varav tre lekmän

(katobs.se) Påven har kanoniserat inte mindre än sju personer, Jacques Berthieu, Pedro Calungsod, Giovanni Battista Piamarta, Maria Carmen Sallés y Barangueras, Marianne Cope, Kateri Tekakwitha och Anna Schäffer. Mest anmärkningsvärd är kanske Mohawk-indianskan Catherine Tekakwitha, som är det fjärde helgonet i den nya världen, som hör till ursprungsbefolkningen. Filippinerna fick sin Pedro Calungsod till altaret, bara en av de heroiska lekmannakateketer, som offrade sina liv för missionen. Och Anna Schäffer, som visar att livskvalitet inte alltid handlar om hälsa och yttre framgångar, utan också kan vara en inre disposition. (Vi har fått bönhörelse, se vår artikel om Anna Schäffer från 2006.) Dessa tre var lekmän utan vilka kyrkan aldrig skulle kunnat nå ut med sitt budskap till världens alla folk. Till artikel

.......................................................................................................................................................

 

Med Teresa av Ávila i Trons År

 

"Fullkomlighetens väg” är läran om uthållighet i bönen, bönen i alla dess former, den gemensamma och den personliga. Man kan bara utrusta sig för ett sådant liv genom att i allt välja Gud, Hans närvaro i den själ Han skapat, och vara helt nöjd med detta val. ”Den som har Gud”, säger Teresa, ”saknar ingenting”. Det låter som en enkel sammanfattning, ett slags universalrecept som man fromt kan upprepa några gånger och finna vackert. Men verkligheten är en annan. Så länge människan är den hon är, är det aldrig ett enkelt mantra. Men det är ändå sanningen: man kan aldrig sakna något i detta livet, om man ”har Gud”, det vill säga lever i tron, arbetar i tron, delar livet med andra i tron." Ur predikan den 15 oktober av diakon Göran Fäldt. Till artikeln

   
.......................................................................................................................................................
Vad vi tror
.......................................................................................................................................................

 

   


Andra Vatikankonciliets öppnande - 50 år

"Må vi idag, liksom då, tydligt se att Gud är närvarande, att han vakar över oss, svarar oss, och att när människan glömmer bort Gud, glömmer hon bort det essentiella i sin egen värdighet.” Med dessa ord påminde påven Benedikt XVI i onsdagens audiens om Vatikankonciliets ursprungliga målsättning, och uppmanade oss att studera dokumenten.

Detta koncilium har orsakat många reaktioner och de dramatiska förändringar som ´skett i det katolska fromhetslivet (liturgi, kallelser, ordensliv, undervisning...) har diskuterats livligt under 50 år som gått. Materialet är omfattande och tolkningarna har varit skiftande, huruvida detta kyrkomöte bröt mot traditionen för att så att säga öppna för helt nya synsätt, eller om detta är feltolkningar som beror på att man mera följt en förmenad "anda" i konciliets efterdyningar. Vi har samlat några artiklar som berör Vatikankonciliet och det som följde i dess spår. Till artikelindex

.......................................................................................................................................................

 

Kyrkan och evolutionsläran:
Om vad Johannes Paulus II inte sade

(katobs.se) När ett tal av påven Johannes Paulus II som han skulle hållit inför den Påvliga Vetenskapsakademin den 22 januari 1986, kom ut i skrift, blev det genast rubriker. I talet omnämnde påven nämligen evolutionsläran som "mer än en hypotes". I talet sägs det sedan att det handlar om "flera teorier". För den som känner den naturvetenskapliga metoden innebär en teori något som stöds av flera hypoteser, som efter prövning visat sig stämma. Hade vi är alltså ett officiellt medgivande från kyrkan, att naturvetenskapen sprungit ifrån henne? Vi har funnit ett häpnadsväckande brev från en som var med: Påven var inte ens närvarande vid tillfället - och vem skrev egentligen talet? Till artikeln

Bilden: Evolutionsträdet enligt Ernst Haeckel

   

.......................................................................................................................................................
Ledare: Är kyrkan humanofob?
.......................................................................................................................................................
Tillämpningen av Summorum pontificum 5 år:
Petition till påven att fira heliga Mässan en gång offentligt enligt 1962 års ordning
.......................................................................................................................................................

 

Bemötande av religionskritiken aktualiserat på nytt

(katobs.se) Seminariet Hedningarnas förgård, har aktualiserat frågan om religionskritikens berättigande. I synnerhet gäller det då den framförs med hänvisning till naturvetenskapliga slutsatser, som om dessa skulle upphäva behovet av reflektioner kring en transcendent verklighet. I samtalet vid Kungliga Vetenskapsakademin fanns både biologin och fysiken representerade genom forskare inom dessa områden. Men ingen av dem ville gå så långt som professor Richard Dawkins i sin radikala religionsfientlighet. Istället öppnades det utrymmen för tanken att verkligheten är komplex och människans vetande är begränsat. Dessa frågor aktualiserar de diskussioner som tidigare förts i våra medier, och även i bokutgivningen. En motskrift till Richard Dawkins scientistiska avfärdande av alla tankar på en överordnad intelligens har översatts och utgivits på Catholicas förlag. Detta kan vara en lämplig omläsning i ljuset av de diskussioner som kardinal Ravasi trampat upp stigarna till genom sitt Stockholmsbesök. Till förordet till denna bok

   
.......................................................................................................................................................


Månadens artikel :

Verklighetens filosofi som grund för
nytänkande inom teologin

Än idag är det Thomas av Aquinos synsätt och konciliet i Trient som är de främsta källorna när kyrkan skall förklara sakramentens betydelse och vad som händer i sakramenten.

Till artikeln

.......................................................................................................................................................



“Hela vår fullkomning beror av hur vi inordnar oss, blir förenade och vigda åt Jesus Kristus. Således utgör den mest fullkomliga av alla fromheter den som inordnar, förenar och viger oss åt Jesus Kristus. Alltså, eftersom Maria av alla skapade varelser är den som inordnade sig mest under Jesus Kristus, så följer det att av alla fromheter så är det den som mest viger och inordnar en själ till vår Herre, nämligen vördnaden för Maria, hans heliga Moder, och att ju mer än själ är överlåten till henne desto mer vill den bli vigd åt Jesus Kristus.

S:t Louis Marie Grignion de Montfort, präst.

.......................................................................................................................................................


Oremus pro beatissimo
Papa nostro Benedicto

Dominus conservet eum,
et vivificet eum,
et beatum faciat eum in terra, et non tradat eum in animam inimicorum eius.
Amen

   


Låt oss be för vår helige fader
Benedikt

Må Gud bevara honom, och bevara hans liv,
och välsigne honom på jorden,
på det att han inte blir överlåten
åt sina fienders vilja.
Amen

.......................................................................................................................................................
Tu es Petrus

     
.......................................................................................................................................................

Det Andra Vatikankonciliets
öppnande, 50 år

(katobs.se) Det finns röster som gör gällande att den stora styrkan med konciliet var brytningen med gamla föreställningar och vanor som konserverats på ett osunt sätt alltsedan barocken och 1800-talets triumfalistiska kyrka. Den är inget för vår tid. Man ser då ett hot mot koncilites välkomna reformer, från mera traditionella kretsar men främst från påven själv. Påven, med den omöjliga uppgiften att ständigt söka efter lösningar för att bevara kyrkans själ och uttrycksformer utan att hindra dess ständiga och nödvändiga förnyelse. Många såg i konciliet förväntningar som inte enbart handlade om tron, utan om ideologi, framtoning, aktivism. Det finns seminarier som även tar upp dessa aspekter, inte minst i de nordligare breddgraderna. Här kommer dock ett urval ur det mycket omfattande tankeutbyte som handlar om lära och liturgi att presenteras för våra läsare. Vi inleder med en mycket karaktäristisk artikel av msgr Gheradini. Till artikeln

   


.......................................................................................................................................................

Paul Claudel: Jesajas' bok – det första evangeliet

Gregorius den store: Det genomborrade hjärtat

Fulgentius av Ruspe: Anden och eukaristin
........................................................................................................................................................
 


KATOLSK OBSERVATÖR

är ett ideellt projekt som drivs av några få lekmän. I redaktionen finns även en präst. Men initiativet är helt lekmannadominerat. Under våren 2008 konstituerades en stödförening med namnet FÖRENINGEN KATOLSK OBSERVATÖR. Denna förening utgör tidskriftens organisatoriska grund. Förutom medlemsavgifter och donationer från enskilda så tar föreningen emot bidrag från Stiftelsen Katolska Akademin. Huvudsakligen går bidragen till IT-kostnader och rättigheter. Arvoden och löner förekommer ej.

   


MEDLEMSKAP I FÖRENINGEN KATOLSK OBSERVATÖR

kan erhållas genom att inbetala 100 kr på nedan angivna föreningskonto. Med medlemskapet följer vissa förmåner som utskick av material som ej publiceras på nätet, verksamhetsberättelse mm, samt inbjudan att delta i årsmötet, som är i mars månad.

FÖRENINGEN KATOLSK OBSERVATÖR
BOX 4337, 102 63 STOCKHOLM
Plusgirokonto: 48 70 49-9

........................................................................................................................................................


Guds folks trosbekännelse

"Kyrkan anser det med rätta vara sin plikt att ständigt fördjupa och för varje generations krav avpassa framställningen av Guds outrannsakliga mysterier som i sig innesluter alla frälsningens frukter. Men samtidigt är det av största vikt att tillse att, under bevarande av den nödvändiga plikten att pröva, inga av den kristna trons sanningar bringas att vackla." Detta sade påven Paulus VI när han den 30 juni 1968, som avslutning på Trons år till minne av apostlarna Petrus och Paulus, proklamerade en formulering av vår katolska tro. Till artikeln

 

--------------------------------------------------------

KATOLSK OBSERVATÖR 2012 All rights reserved