Bangkok (AsiaNews) Fader Adriano Pelosin i Bangkok, en präst som tar hand om gatubarn som räddats ifrån prostitution och slaveri säger här sin mening:

Övergreppen måste rapporteras men man måste också tänka på offren och ge dem all den medkänsla de har förtjänat. Detta är en tid av rening för kyrkan och ett tillfälle för alla världens människor att rannsaka sitt samvete. Aborter, fattigdom, barnadödlighet på grund av vanvård, det finns så många övergrepp inför vilka den rika världen verkar stå helt likgiltig.

"Anklagelserna mot pedofilprästerna är något som jag skäms för på kyrkans vägnar men jag hyser också stor medkänsla med offren och förövarna. Det är viktigt att inte inskränka allt till att rapportera och offentliggöra övergreppen. Det är mycket bättra att vara diskret och att hjälpa de skyldiga – som säkert är skadade människor – och offren som man förgripit sig på. Det är bara på det sättet som något gott ändå kan komma ur dessa bittra erfarenheter.”   

Dessa är Fader Adriano Pelosins ord, en sextiofyraårig präst som varit missionär i Thailand i mer än tjugonio år av vilka mer än tolv år har tillbringats med att rädda gatubarn från deras föräldrar när de blivit utnyttjade som medel för njutning av sexturister, och sedan övergivits av sina familjer.  

Pedofilprästskandalen som det rapporteras om även i thailändska tidningar gör inte något större intryck på människorna här.

”Detta land har en lag som förbjuder folk att tala om skandaler där munkar eller medlemmar av kungahuset är inblandade. Påven och prästerna associeras med det buddistiska prästerskapet och därför är rapporteringen mycket minimal. Bland katolikerna råder skam över hur en del präster har smutsat ner sitt heliga uppdrag och svikit barnens tillit och unga mäns och kvinnors.”

Därför måste missdådarna åtalas och ställas inför rätta och man får inte förtiga det skedda.

”Emellertid – tillägger han – har stunden kommit att ta en titt på oss själva, präster såväl som lekmän, troende och icke-troende. Om präster kunde göra så mycket ont, vem vet hur mycket ont då gjorts av andra! Jesus skulle ha sagt: Den är utan synd, låt honom kasta första stenen. Och om Gud har kallat en armada av journalister för att ställa kyrkan till svars – så som Han en gång kallade hela den assyriska armén för att förstöra Jerusalem – då måste vi vara försiktiga och inte överskrida de gränser som Gud ställer för alla bestraffningar.”  

Fader Pelosin tror att det inte räcker med att rapportera brotten.

”Jag bor mitt ibland så många fall av offer för pedofili, som inte utförts av präster utan av offrens egna familjemedlemmar. Det kan röra sig om fäder som begår övergrepp på sina barn, äldre syskon som utnyttjar yngre syskon, morbröder och farbröder och andra släktingar som utnyttjar barnbarn… Detta är något som är mycket plågsamt för barnen. Men jag vill ändå inte tala om det offentligen så att deras tragiska historier blir till allmänna samtalsämnen. Först av allt, eftersom detta skulle riskera att driva dem till förtvivlan, för det andra eftersom om man enbart trycker på allt det negativa så kommer man ingen vart. Det är mycket bättre att vara diskret och att försöka hjälpa förövarna och offren. Det är bara på så sätt som något positivt kan komma ur dessa bittra erfarenheter.”

Fader  Pelosin har räddat många 12-åriga pojkar från prostitution (för det mesta homosexuell sådan, där västlänningarna har varit ”kunderna”). Han är förvånad över att

”anklagelserna mot prästerna kommer från en släpphänt och anarkistisk värld, där våld och sexuell frihet har blivit till en rättighet som man inte får hindra. Det är som om man håller på med en vendetta mot kyrkan eftersom denna tar sig friheten – anser man – att döma andras handlingar. I själva verket är det läge att påminna sig barns vackra väsen, deras värdighet och hur oskyddade de är. Vi måste tänka på att de behöver respekt och kärlek och att alla måste ge dem det, föräldrar, lärare och samhället i stort. Och vi måste också komma ihåg barnen vars liv släcks i livmodern - detta är det största övergreppet och det är ett övergrepp som en mor utför på sitt eget barn - när vi å andra sidan allvarligt klandrar dessa prästers övergrepp."  

Något annat som förbryllar fader Pelosin är att

”anklagelserna endast gäller sexskandalerna och aldrig andra saker, som penningtvätt, stölder och lättja.”

Detta faktum får honom att tro att

”det pågår en kampanj mot påven och prästerna, medan man glömmer att det vid sidan om dessa förnedrande fall, så finns det så mycket gott som görs inom kyrkan.” 

Det sista rådet fader Pelosin ger är att ”man inte får vara rädd att ta itu med skandalerna. De ger oss en möjlighet till rening.” Och efter att ha citerat ur påven Benedikt XVI:s brev till de irländska katolikerna med anledning av pedofilprästskandalerna där för några veckor sedan tillägger han:

”Det är dags att alla i hela världen rannsakar sina samveten. Vi måste tänka på dessa stackars barn som inte har tillräckligt med mat, som inte har möjlighet att gå i skolan, som dör till följd av enkla sjukdomar eftersom deras föräldrar inte kan betala för sjukvård. Det internationella samfundet måste tänka över sitt ansvar när det gäller miljontals barns bristande rättigheter på grund av den likgiltighet som de vuxna i västvärlden gör sig skyldiga till. Barnen i de fattiga länderna misshandlas av vuxna i alla ordets meningar: de är offer för slaveri, sex, tiggeri, görs till barnsoldater och hjälper narkotikahandlarna. Är det inte den rika och likgiltiga västvärlden som förvägrar miljontals barn deras oförytterliga rättigheter?”

20100413

Övers. NH