av Samir Khalil Samir SJ

Beirut (AsiaNews) – Diplomatiska förfaranden, bojkotter, protester och hot som uttryck för kritik mot karikatyrerna mot Mohammed som har publicerats i flera tidningar i väst, riskerar att på nytt visa islam som en mörkerreligion, gammaldags och oförmögen att existera i vår moderna värld. Förvecklingarna anses till och med av vissa media kunna komma att leda till en ”civilisationernas kamp”. Men det vore bättre om den muslimska världen istället för diplomatiska och ekonomiska hot använde sig av de vapen som står moderniteten till buds: insändarbrev till tidningarna, legala aktioner och att ta upp saken i domstol.

Hur det än förhåller sig med den saken, så är nu denna kontrovers ett tillfälle att klargöra vissa aspekter i relationerna mellan öst och väst.

Väst

I väst är yttrande frihet och uttryck för den allmänna opinionen något som har ett starkt positivt värde. Ett demokratiskt samhälle måste bygga på en dylik frihet. Där det råder frihet finns också alltid risk för vissa överdrifter. Men det är bättre att inte begränsa friheten trots dylika överdrifter. Att skriva och yttra sig i ämnet religion är en del av det demokratiska väst. I väst används vanligen 90% av denna frihet för att uttrycka sig om kristendomen. Om vi till exempel för samman allt nonsens som skrivs i italiensk press om kristendomen under en vecka, då har vi tillräckligt med material för en hel bok. Tanken att när det gäller karikatyrpubliceringen, väst särskilt riktar in sig på islam, är därför absurd. Det är bara ett av många uttryck för pressfriheten, denna stundom bittra frukt som demokratin ger oss.

Islam

I den arabisk-muslimska världen är allt som rör relgion tabu. För att ta ett exempel: för två dagar sedan citerade en kristen ledamot, av det libanesiska parlamentet, som illustration till vissa problem med säkerheten i Libanon, partriarken Josef, Jakobs son, han som blev såld av sina bröder till handelsmän. Denne Nicholas Fattoush är känd för att vara en stor vältalare. I slutet av sitt tal utropade han ungefär så här: ”O, helige Josef, kom och befria oss från dessa omständigheter under vilka människor misshandlas, så som du blev misshandlad...” I det ögonblicket reste sig en parlamentsledamot tillhörande Hizbollah-partiet, ansedd som en av de mera moderata, och bad om att denna mening skulle raderas bort från protokollutskriften eftersom ”det är inte tillåtet att tala på det sättet om profeterna”. Och han fortsatte i samma stil ända till det att Fattoush svarade: ”Josef är en profet för mig också, men jag använde denna bild för att illustrera min tanke.” Hizbollah-parlamentarikern höll emellertid fast vid sin begäran att yttrandet skulle tas bort från utskrifterna.

För två år sedan gjorde den kände arabiske filmregissören, Egyptens Joseph Chahine, en film om Josef, men denna censurerades eftersom ”man inte kan avbilda profeter”. För flera år sedan vann hans film om den medeltida filosofen Averroës pris i Cannes. Detta tyder på att allt religiöst är tabubelagt för islam.

Pressfrihet och styre

Pressfriheten i väst betyder att det finns en klar distinktion mellan press och ett lands styre. Det faktum att en regering tillåter något att tryckas betyder inte att de också understödjer det sagda. Det vore bra om regeringar utanför västvärlden, särskilt i den muslimska världen, skulle lära sig att förstå denna distinktion. Om de inte gör det, kommer araberna aldrig att kunna träda in i den moderna världen. I den moderna världen kan man kritisera, men det sker då i form av ett brev till tidningens ansvarige utgivare. Man kan också sätta igång en laglig process, enligt det lands normer där karikatyren eller artikeln publicerats. Men det är meningslöst kalla tillbaka ambassadörer, bojkotta danska eller norska produkter, utvisa danska och norska medborgare från arabiska länder, och – höjden av allt – begära att redaktören för en tidning skall avskedas. Bland annat att ägaren till France Soir att döma av hans namn, Rami Lakkah, en kristen arab. Lakkah-familjen tillhör den grekisk-katolska traditionen. (Anm.: detta är den tidning vars redaktör avskedades eftersom han publicerat karikatyrerna i fråga.)

Detta är utpressning i sin prydno. Om dessa karikatyrer verkligen var olämpliga, hade man kunnat låta frågan avgöras inför domstol, inte som nu genom att ta till diplomatiska medel. Det är viktigt för oss, som araber, att lära oss att förstå att den moderna västvärlden fungerar så.

Islams problem

Islam lider för närvarande av all möjlig förföljelsemani, av en känsla av att hela världen attackerar dem. Därför blåses minsta lilla sak upp till ofantliga proportioner och får en vikt som den inte i själva verket har. Ingen skulle ha känt till dessa karikatyrer, om inte muslimerna skulle givit dem all denna publicitet.

Protester och bojkottsåtgärder är uttryck för populism.... Jag är säker på att många muslimer, även om de inte gillar karikatyrerna, inte heller uppskattar det sätt som denna affär blåsts upp till att bli en skandal av nationell-religiösa proportioner.

I detta fall är det regeringarna som representerat det fundamentalistiska tänkandet. jag tror att de genom att underblåsa denna gagnlösa polemik med världen runt om, försöker få sina invånare att glömma de interna problemen. De vet också att det inte behövs mycket för att manipulera folk. Tyvärr gör detta att den mera primitiva aspekten av islam tillåts att dyka upp.

Mitt intryck är att danskarna har visat prov på taktlöshet. Men att som islam nu gör, besvarar detta genom att dra till med hotelser och utpressningsförsök, är absurt.

Att besvära FN för att med deras hjälp försöka få till stånd ett förbud mot förlöjligande av religionen, på grund av några karikatyrer, är att ta till överdrift. Det är ett tecken på det trauma som den islamska världen just nu genomgår. Och ju mer den önskar visa sig stark och effektiv, desto mera får den folk att vända sig emot sig. För att visa vilken stark position man har i den internationella samfundet, svarade de 57 muslimska länderna på karikatyerna med kraft och styrka. Men vad de åstadkom var istället att man ännu mer vänder sig bort från islam.

2006-02-22